I Augusti tog vi vårt pick & pack och flyttade till Stockholm. Närmare bestämt Huddinge. Där har vi bott i en lägenhet hemma hos Marlene & Henric. Vi älskar Marlen och Henric! Vad många gånger dem hjälpt oss med stort och smått, lyssnat på vardagsklag, lånat ut bil och bjudit oss på mat. Plockat ihop tvättar vi glömt bort. Mitt i stora Stockholm (iaf för en lantis som mig) har det varit en stor trygghet – och välsignelse att få bo hos dem.
Vi kände verkligen frid när vi flyttade hit. Vi kände hos hemma på nolltid och lägenheten har verkligen varit en viloplats. En sak som har varit trixig har dock varit avståndet till Sumpan och Centrumkyrkan. Som ungdomsledare jobbar vi bl.a. en del kvällar och ibland har avståndet på en dryg timme känts slitsamt.
Under hösten började vi känna en längtan att få flytta närmre Sumpan. Dels för att få lite fler timmar på dygnet, dels för att vara mer tillgängliga och ha ett öppet hem för våra ungdomar. Vi har upplevt att Gud gett oss en längtan att få leva på samma plats som kyrkan – för att få tjäna människor i området. Och någonstans har vi haft en visshet om att boendet i Huddinge skulle vara ”tillfälligt”. Så vi har bett en stor och omöjlig bön – för att vara Stockholm: att lyckas hitta boende på samma plats som jobbet. Ni vet när man känner att man ber om lite väl mycket? Men vi bad i tro över det Gud gett oss någon slags visshet över skulle komma.

”Jesus såg på dem och sade: För människor är det omöjligt, men för Gud är allting möjligt.” ‭‭Matteusevangeliet‬ ‭19:26‬‭

Och exakt så – för oss var det inte möjligt & ekonomiskt behövdes ett under! Men för Gud är det möjligt. Ekonomi är inte ett hinder för Gud, det fick vi ännu en gång märka när han öppnade en dörr vi inte såg komma. Så hörde någon av sig och undrade om vi ville komma och kika på hennes lägenhet. En världsmysig lägenhet MITT I Sumpan centrum, 5 min gångväg till kyrkan. Vi trodde inte våra ögon och öron. När hyresvärden smsade oss att hon valt att vi skulle få hyra skrek vi glädjeskrik över halva Sumpan. Nu har vi sovit i Sumpan ett par nätter och tackar Gud för att han har så stor omsorg. Vi ber att det ska få vara ett hem för många.
Låt oss påminnas om vilken koll Gud har. Faith arise! Gud kan öppna dörrar som inte syns på kartan än. Så länge – praise him in the hallaway. I’ve seen you move, you move the mountains. And I believe I’ll see you do it again.

Vittnesbörd från Maja, teamare i sundbyberg