Hej hej! Jag heter Elinor och teamar som ungdomsledare i Nimbuskyrkan i Göteborgs skärgård.
Helgen vecka 17 åkte vi på ett stort konfirmationsläger, totalt var det runt 250 konfirmander. Det var helt fantastiskt tycker jag, så givande! På kvällarna hade vi gudstjänster, och i en av de gudstjänsterna var jag med som förebedjare. Jag fick be för många, men det var speciellt en som stod ut för mig.
Det var en tjej som berättade att hon varit kristen i hela sitt liv men hon visste inte hur hon skulle gå vidare.
Då berättade jag för henne att man kan prata med Gud och att det för mig var det bästa som hänt mig när jag lärde mig att känna igen Guds röst. Gud kan tala på olika sätt, ofta är det genom en liten känsla, men det kan också vara en bild eller genom Bibeln eller på något annat sätt.
Jag lät henne lyssna under ungefär en minut, och frågade sedan om hon upplevde något. Hon sa att hon kände sig lätt, och jag tror utan tvekan att det var Herren.
Man kan prata med Herren var man än är och vad man än gör. Gud pratar alltid med oss, vi behöver bara lära oss att känna igen Hans röst precis som ett litet barn lär känna sina föräldrars röster. Att prata och umgås med Gud är grunden till att lära känna Honom, och att ha en relation med Herren är det vi i grund och botten är skapade till.
Efter att den här tjejen fick lyssna till Guds röst och vi bett lite gick hon tillbaka till gudstjänsten. Jag vet inte vad hon gör nu, men jag hoppas innerligt att hon fortsätter att lyssna till Herren och att hon verkligen får bygga en personlig relation till Honom.