Tre dagar i veckan går vi ut för att möta Örebros utsatta med kaffe, macka och framförallt Jesu Kärlek. Vi samtalar och lyssnar till deras berättelser. Det vi har att erbjuda är främst Jesus, vi tror att bönen har en genombrytande kraft som kan förändra folks liv.
I början av mitt teamår träffade jag en kvinna, hon var narkoman och alkoholist och hade tagit droger sen hon var 12 för att lindra sin adhd. Hon berättar även att hon i många år också har sålt droger och kommit i kontakt med människor som hon beskriver som farliga. Tillsammans med henne på parkbänken där vi möts första gången sitter hennes dotter. Hon lider av liknande missbruksproblematik men de båda säger att det är betryggande att ha varandra i allt det tuffa de möter. Jag och min teamkamrat Simon bjuder med henne till Englahaket för att äta lunch och prata mer.
På Haket får vi be för henne, två från teamet lägger varsin hand på hennes axel. Hon känner direkt en otrolig värme som sprider sig i hela kroppen, hon kunde inte förstå hur så mycket värme kunde komma från bara två händer. Efteråt fick hon känna på händerna och förvånades över att de inte alls kändes lika varma längre. Vi berättar för henne att värmen inte kommer från oss utan Gud, att det är hans närvaro hon känt av. Kvinnan blir berörd av det som hände och när vi möter henne några veckor senare ber hon om att få uppleva samma värme igen. Kvinnan, hennes dotter och jag möts sedan inte förens ungefär två månader senare utanför Willys då hon kommer fram och frågar om vi kan se något annorlunda med henne. Jag svarar att hon ser pigg och fräsch ut och då berättar hon stolt att hon och hennes dotter slutat med droger. Jag och mina teamkamrater blir jätteglada och berömmer henne för deras beslut och viljestyrka. Hon berättar att hon fått nog och vill leva ett bättre liv för sin dotters skull. Sedan dess har det fortsatt att vara en utmaning för kvinnan och hennes dotter med återfall och tuffa dagar men hon säger att hennes mål är att sluta och vi fortsätter heja på dem i deras kamp mot drogerna. Vi har fortsatt att be tillsammans och hon vittnar om att vi kom in i rätt tid i hennes liv med hopp vilket hjälpte henne att ta upp kampen mot sitt missbruk. Tack Gud för att du har omsorg om oss alla och inte slutar att längta efter dina barn här på jorden.